Ack, om jag vore en liten fluga i taket

I min dagliga gärning som jurist råkar jag ofta ut för konflikter. Inte nödvändigtvis konflikt med mig, men mellan min huvudman och motparten.

Även om man säger att sakerna, inte människorna strider finns det situationer, då motparten inte kan skilja på mig och min person, mitt yrkesuppdrag, och min huvudmans person.

Flere gånger har jag handgripligen fått erfara detta; en gång berättade motpartens jurist senare åt mig att han hållit i sin klients arm, då han skulle slå till mig. En annan gång vägrade motparten ta mig i hand när vi träffades, för han hälsar inte på “en så liten skit som jag”.

Roosters preparing to fight

En gång ringde en klient hem och berättade åt mina barn, att han skulle köpa mig en biljett så jag kunde flytta bort från orten – som tur är förstod barnet inte vad han menade.

Men för det mesta är det fråga om arbetets fördelar, det ligger i sakernas natur att jag blir inkopplad först då, när andra lösningsmodeller inte har fungerat, och det bör vi jurister acceptera.

Tricket är ju, att inte ta åt sig och känslomässigt engagera sig, för då lurar utbrändheten bakom hörnet.

Men flugan i taket då – ja då när jag råkar på klienter som slåss så stopporna yr, funderar jag ofta, vad det är som driver dem till detta? Vilken situation, vilken orättvisa har de upplevt som barn, när man inte t.ex.  kan samsas om arvet efter föräldrarna?

I de situationerna har jag saknat psykologutbildning, för att bättre kunna tolka de signaler jag ser framför mig. Eller kunna hoppa i en tidsmaskin och som fluga resa tillbaka för att sitta i taket och uppleva bakgrunden.

Nåja, erfarenheten ger oss jurister en intuition och ett spelöga som gör att vi alltsom oftast kommer ur hetluften och når avtal, vilket är huvuduppgiften.

Men kom ihåg; en fet strid blir bara ombuden rika på; en mager kompromiss vinner alla på!

Och hellre sköter jag lugna förhandlingar där alla är överens, än agerar domare mellan stridstuppar.

Bilden från Wikimedia Commons under CC licens
copyright sign Berndt Holmström

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *