Vådan av att vara uppdragsgivare

Hela vintern har jag väntat på att det skall börja.

För några veckor sedan var starten. Det såg bra ut.

Men sen.

Förseningar, bortförklaringar, inget synligt resultat.

Jag har fått möjligheten att ge några studerande en arbetspraktik där jag samtidigt skulle ha stor nytta av deras insats; projektet gäller att ställa i ordning en webbutik för mina kommande böcker.

Arbetstiden var enligt skolan mellan kl 8-16, normal dag alltså. Då eleverna märkte att min arbetstid mera är i mönstret 9.30-17.30 kom de fram till att de bra kan komma – just lite före jag kommer. Sen var det plötsligt något möte på skolan och de försvann.

Okey, inte är det huvudsaken med arbetstid bara det blir resultat.

En arbetsinsats på totalt 84 timmar visade åt mig, som beställare, två ikoner, en dåligt bildbehandlad banner och översatta rubriker på webbutiken.

Lång palaver med övervakande lärare – eleverna fick frågan; vill ni fortsätta? Svar: nej. Det är inte lätt att ta emot kritik.

Tack och adjö.

Dit for mina stora planer på att ha något klart till sommaren.

Jag råkade ha ett föreningsmöte i går kväll, där jag tog upp frågan om samarbete med elever som gör arbetspraktik. Förvånande visade det sig att flere som arbetsgivare delade min erfarenhet.

På direkt fråga till eleverna om de inte förstod att det var fråga om ev. kommande riktiga arbetsförhållanden hade svaret varit “det har jag inte tänkt på”

Nå, jag får hoppas “mina” elever har lärt sig något som ger dem en mognare syn på att arbeta i framtiden på riktigt, så den här dryga veckan inte är helt bortkastad.

Och efter regn kommer det alltid solsken – så nu är det bara att ta nya tag och hitta nya lösningar; några har jag redan i tankarna.

copyright sign 2013 Berndt Holmström


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *