Vad tänker jag på?

Det brukar vara ett skämt, men som vanligt har också skämtet bakom sig en verklighet. Så också nu.

Alla har vi ju upplevt hur arbetskamrater, som ser slutet på sin arbetskarriär hägra, ändrar sitt beteende, ivern försvinner och man har en mera “låt gå” inställning till allt.

När det gäller politiska topptjänster har man ett talande uttryck för detta, personen blir “a lameID-100234237 duck” – en person som inte mera åstadkommer så mycket. Alla vet att han politiskt inte mera kan genomföra några långtgående reformer, när valperioden går mot sitt slut. Obama är på väg in i denna intressanta fas just nu.

I dag morse funderade jag över vad jag tänker på när jag vaknar.

Oftast är det något relaterat till dagens arbetssituation. Det kommer fortfarande först.

Nästa tanke är dock: “sen, sen skall jag istället…”

Sen innebär här givetvis då, när arbetet inte mera tynger axlarna och man kan titulera sig friherre och baron.

Jag är själv förvånad över, hur ofta de här tankarna kommer upp – det är ju inte så att jag hela tiden lider i arbetet och är missbelåten. Jag hjälper mina klienter och når oftast tillfredsställande resultat som både jag och mina kunder kan vara nöjda med. Såsom privatföretagare bestämmer jag också långt arbetstakten.

Jag har kommit fram till att det beror på att jag upplevt en annan verklighet – och det har skett genom barnbarnen. Möjligheten att göra något annat hägrar.

“Barnbarn är för far/morföräldrar som solsken är för blommor”

Dessutom har vi alla de här andra projekten som väntar…

Kommen så här långt i livet vet jag nog, att de här sista åren kommer att gå i ganska snabb takt, snabbare än man tror.

Men jag börjar förstå alla andra som är i min situation och har halva foten på frihetspedalen.

Hur tänker och upplever du det själv, du som är i samma situation med en-två år kvar?

copyright 2014 bellas husse

 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

bloglovin

 Image courtesy of njaj at FreeDigitalPhotos.net

 

2 reaktion på “Vad tänker jag på?

  1. BmW

    Har själv blivit förvånad över hur beslutet att gå i pension påverkar redan långt på förhand. Det är en hel del jag struntar i nuförtiden, fast det ännu är ett helt år kvar. Försöker dock göra mitt bästa så att mina medarbetare inte ska märka det. Jag har ju inga barnbarn, men nog ett helt annat behagligare liv som otåligt väntar därute…

    Svara
  2. Oops

    Jag är inte riktigt där än, men jag tänkte redan för länge se, då jag var företagare, att avvara en del såsom pensionssparande. Jag har förvisso kanske 7 år kvar till pensionen, men mina tankar svävar redan där. Arbetstiden på jobbet har sjunkit och fritiden har blivit förlängd, men motivationen för jobbet finns kvar.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.