Frågor och svar

Testamenten

En kort överblick över de huvudformer av testamenten som finns hittar du på sidan om testamenten . Ett videofördrag om vem som behöver testamente hittar du via denna sida.

Arv

Ett föredrag om huvudlinjerna för arv hittar du på denna sida, Arvsregler.

Äktenskapet

Huvudlinjerna om äktenskap hittar du i ett föredrag om äktenskap Dessutom finns två videoföredrag om äktenskap, samboende och partnerskap på äktenskap1 och äktenskap2(YouTube) Utskrift av ovannämnda föredrag kan du läsa här

1. Efterlevandes tillgångar?

När bouppteckningen efter min far gjordes krävde den bankjurist som gjorde bouppteckningen att också min mor skulle uppge sina bankkonton och skulder. Det var ju inte hon som hade avlidit, gjorde juristen rätt?

Svar:

Vid bouppteckningen upptecknas båda makarnas tillgångar och skulder, också den efterlevandes. Detta beror på att skattebyrån, då bouppteckningen behandlas, måste göra en schematisk avvittring (se svar nedan) mellan den avlidne och den efterlevande. Detta kan inte göras om man inte vet vardera parternas tillgångar och skulder Frågorna och svaren är förkortade och förenklade för att säkerställa anonymiteten för parterna.

2. Avvittring

När min makes mor dog ville de tre barnen genast dela boet. I boet fanns ett egnahemshus som var varderas och 150.000 € pengar på banken i den efterlevandes namn samt 20.000 € i den avlidnes namn. Min kusins dotter, som studerar juridik sade att boet inte kan delas jämt mellan barnen. Vad menade hon?

Svar:

Äkta makar har under äktenskapet skild ekonomi. Vardera maken kan äga sin ägendom skilt från den andra. Däremot har de giftorätt i varandras egendom. Giftorätten aktualiseras genom ett dödsfall eller genom skilsmässa. Vid äktenskapets upplösning förrättas en avvittring som betyder att man förtecknar vardera makens ägendom och sedan jämför dem mot varandra. Den part som har mera ägendom ger utjämning åt den andra, så att vardera partens ägendom är likvärdig. Detta bör alltid göras före ett arvsskifte, för först efter avvittringen vet man vilken egendom som kan gå i arv efter den avlidne. I detta fall utredes först sålunda värdet på egnahemmet (här kan vi räkna med 500.000 €) och därefter konstateras, att den avlidne hade 20.000 € och den efterlevande 150.000 €. Den avlidens egendom hade sålunda ett värde på 250.000 € plus 20.000 € (minus begravningskostnaderna) eller 270.000 mk och den efterlevande 250.000 € plus 150.000 eller 400.000 €. Den efterlevande borde sålunda i utjämning ge 65.000 €, och detta från det sparkapitlar han har. Denna skyldighet begränsas av en specialparagraf, som stipulerar att den efterlevande inte är skyldig att till den avlidnes arvingar utge av sin egendom. Därtill finns det även en bestämmelse som säger att den efterlevande har rätt att kvarbo i det gemensamma hemmet om annan bostad inte finns. Slutresultatet är sålunda, att din make och hans syskon i arv erhåller äganderätten tillsammans till ½ av egnahemmet, samt det som kvarstår av 20.000 € när begravningen är betald. Den efterlevande får kvarbo i hemmet och behåller sina besparingar på 150.000 €. Frågorna och svaren är förkortade och förenklade för att säkerställa anonymiteten för parterna.

3. Försvunnet aktiebrev

När min farmors dödsbo skulle delas, kunde vi inte hitta telefonaktien. Vi kontrollerade med telefonbolaget, som sade att vi kunde återkomma när vi har tingsrättens beslut på aktiens dödande. Vad skall vi göra?

Svar:

L om dödande av urkunder, dvs handlingar såsom aktiebrev bestämmer att man bör göra en ansökan till tingsrätten på sökandens hemort. Ansökan gäller att det försvunna aktiebrevet (nummer xxx) skall dödas. I ansökan bör man förklara hur man tror att aktiebrevet försvunnit, tex att det enligt uppgift förvarats hemma hos den avliden och nu inte kan hittas trots att hela hemmet är tömt och att det heller inte finns i förvar i den bank den avlidne anlitat. Dessutom bör man bifoga ett utdrag ur telefonbolagets aktieägarförteckning, där det framgår att den avliden var antecknad som ägare till telefonaktien. Då ett sterbhus nu är ägare, bör samtliga delägares fullmakt samt bouppteckningen (och släktutredning eller intyg över att bouppteckningen är av magistraten konstaterad riktig) inlämas. Tingsrätten kungör att aktiebrevet skall dödas i Officiella tidningen samt på domstolens anslagstavla. Har ingen lämnat in anspråk på aktien inom sex månader, förklaras den dödad och dödsboet erhåller ett intyg över detta, som sedan kan ges till telefonbolaget. Efter det kan en ny aktie utskrivas. Frågorna och svaren är förkortade och förenklade för att säkerställa anonymiteten för parterna.

4. Äktenskapsförord

Jag är en 24 årig jordbrukarson. I dagens läge sköter min far ännu om vårt lantbruk, och jag arbetar på gården, men inom 15 år kommer han att överlåta det till mig. Stället har varit i släktens ägo sedan 1768. Jag är nu förlovad och planerar att gifta mig inom ett år. Min far har bett mig säkerställa att stället inte kommer utanför släkten i det fall att jag skiljer mig eller dör. Vad bör jag göra?

Svar:

Såsom tidigare förklarats ovan, har äkta makar giftorätt i varandras egendom, vilket betyder att enligt huvudregel skulle din kommande äkta maka vid ditt ev. dödsfall eller en skilsmässa erhålla en del av jordbruket om hon själv inte har motsvarande förmögenhet. Lösningen ligger i att ni före äktenskapet uppgör ett äktenskapsförord där ni stipulerar att din kommande äkta maka inte har giftorätt i jordbruket. Bestämmelsen kan gälla all den ägendom du nu äger eller erhåller i ditt namn, men den kan också gälla bara en viss del av dina ägor. Sålunda kan man “finjustera” vilken ägendom som berörs. Du kan också sakna giftorätt i ex. den egendom din hustru ärver i framtiden. Äktenskapsförordet kan också kombineras med ett testamente för dödsfall. Äktenskapsförordet är formbundet och skall inlämnas till magistraten för att vara giltigt. Ett gjort äktenskapsförord kan ändras bara om båda makarna är ense om ändringen. Frågorna och svaren är förkortade och förenklade för att säkerställa anonymiteten för parterna.

5. Fastighetsköp / outbrutet område

Vi äger en sommarstuga och tomt som omfattar 7500 m2. Vår granne är en jordbrukare, som nu har erbjudit oss att få köpa 1 hektar mark i omedelbar anslutning till vår tomt. Vi vet att han är i penningknipa och är rädda för inteckningar han har i sin fastighet, som sammanlagt är kring 45 hektar stor. Hur kan vi säkerställa våra rättigheter när vi köper marken? Svar: Det är skäl att låta en juridiskt sakkunnig uppgöra köpebrevet, så att era rättigheter blir beaktade. I huvudsak är det viktigt att se till, att köpebrevet innehåller bestämmelser om (förutom en klar karta över områdets gränser och en verbal beskrivning) att ni erhåller området utan gravationer. På förhand bör ni begära ett gravationsbevis från närmaste lantmäteribyrå och sedan ta reda på, var de olika inteckningarna eller pantbreven finns förpantade. Ni bör därefter begära, att den bank som har inteckningarna, skriftligen samtycker till att den inte åberopar pantbreven för den del av fastigheten ni köper eller att banken samtycker till att inteckningarnas ordningsföljd ändras, så att ert område inte belastas. I detta fall är det sedan enklast att av lantmätaren anhålla om att det inköpta området sammanslås med er tidigare tomt och inte utstyckas till en egen fastighet. Frågorna och svaren är förkortade och förenklade för att säkerställa anonymiteten för parterna.

6. Två om ett företag

Jag är metallarbetare och har planerat öppna en liten metallverkstad. Jag har möjligheter att bli underleverantör för ett större industriföretag och detta kräver så mycket arbetskapacitet att vi måste vara två som arbetar. Min brorsson är också utbildad metallsvarvare och han skulle vilja komma med i verstaden. Han har lovat stå för c ¼ av kostnaderna för att starta verkstaden. Resten täcker jag med mina besparingar och med ett litet banklån. Hur skall vi sköta samarbetet? Min brorsson har från tidigare en misslyckad företagsidé bakom sig och jag misstänker att han ännu har skulder han betalar för, även om han inte har berättat något för mig. Han har föreslagit ett öppet bolag då han sade att det är enklast att ta ut vinsten från ett sådant.

Svar:

Alla företagsformer där delägarna är jämbördiga bygger på totalt förtroende mellan delägarna. I ett öppet bolag är delägarna i huvudsak jämställda, och har samma rätt att ingå skuldförbindelser och teckna avtal för bolaget. Å andra sidan har också vardera ägaren fullt ansvar för bolagets alla skulder med hela sin privata förmögenhet. I det här fallet skulle jag avråda från ett öppet bolag. I ett aktiebolag saknar delägarna det personliga ansvaret för bolagets skulder, men byråkratin för att driva ett aktiebolag är mera omfattande. Det finns däremot en mellanform som kan passa i detta fall, nämligen kommanditbolaget. Kommanditbolaget kombinerar vissa delar från aktiebolagsidén men ger mera flexibilitet. I ett kommanditbolag finns det en ansvarig bolagsman som har obegränsat ansvar och en tyst bolagsman som bara gör en penninginsats i bolaget. Jag skulle föreslå att din brorsson skulle bli tyst bolagsman och du den ansvarige. Sålunda har du full frihet att styra verkstaden hur du vill, medan din brorsson får den ränta på sina pengar ni kommit överens om och därtill lyfter han förståss lön för sitt arbete. En sakkunnig kan hjälpa er att formulera bolagsavtalet.