Testamenten – olika huvudformer

Testamenten hör till de dokument och handlingar som alltid är intressanta. Ofta blir det tal om det först när vi uppnått en högre ålder och börjar tänka på vad vi lämnar efter oss, men det skulle ofta vara bra att skriva det vid mycket yngre ålder.

Tyvärr vet ingen av oss när tiden är ute och testamentet kan behövas.

Kort kan testamentena delas in i två huvudgrupper, äganderätts- och besittningsrättstestamenten. (omistusoikeus och hallinta- eller käyttöoikeustestamentti)

Äganderättstestamente

Ett äganderättstestamente betyder, att den egendom man testamenterar, blir mottagarens med full äganderätt, han/hon har rätt att göra vad han/hon vill med det som testamenteras.

I många fall är det här ett bra alternativ, genom den fullständiga friheten.

Nackdelen är att friheten har ett pris, arvsskatten betalas på hela det ärvda beloppet.

Nyttjanderättstestamente

Vid nyttjanderättstestamente erhåller mottagaren bara rätt att använda egendomen, men inte som ägare, han/hon får inte sälja eller testamentera bort den, inte inteckna den eller ge den som gåva.

Förutom nyttjanderätten får man lyfta ränta från ett bankkonto, hyresinkomsten från en aktielokal osv.

Arvsskatten för mottagaren är lägre då nyttjanderättens värde avdras från arvets värde.

Nackdelen är givetvis att man inte kan göra vad man ev. skulle behöva göra  med egendomen, som ägare. Ägarna kan vara t.ex. barnen.

När använder man vilket testamente?

Nyttjanderättstestamentet föreslås ofta som det bästa, genom att man kan göra en inbesparing med arvsskatten.

Vi kan tänka oss ett äldre par, som äger ett egnahemshus. De har två barn.

De skriver ett nyttjanderättstestamente så att barnen får äganderätten och den efterlevande rätt att utnyttja både huset och bankkontona.

Mannen dör först. Alla bankkonton var i hans namn.

Hälften av egendomen tillfaller den efterlevande genom giftorätten.

Änkan lever kvar i huset men efter 10 år är hon så dålig, att hon vill komma bort från snöskottning och lövkrattning och sälja huset och flytta in i en höghuslägenhet i centrum av staden.

Hon antar att barnen gärna ger sitt samtycke.

Det ena barnet har gift sig med en person, som är ekonomiskt sinnad. Det leder till att det ena barnet vägrar försäljning, då priserna genom nyplanering av området kommer att stiga inom de närmaste tio åren.

Änkan är tvungen att köpa en bostad med sin del av pengarna, eller flytta på hyra.

Det kanske inte var det skyddet man tänkte sig när man sparade några tusenlappar i arvsskatten. Här skulle ett äganderättstestamente skyddat den efterlevande bättre, trots högre arvsskatt.

Specialfall

Genom ett färskt rättsfall ( HD 2009:104) har tolkningen utökats, och i dag kan man skriva ett testamente, som ger mottagaren möjlighet att välja, om man vill ta emot den testamenterade egendomen med äganderätt eller bara med nyttjanderätt. Det kan vara ett bra alternativ i vissa fall. Här är formuleringen ytterst viktig, varför man här bör rådfråga en expert som känner till detta rättsfall.

Legat

En annan form av testamente är, att man bestämmer om någon konkret egendom, som testamenteras till en viss person eller förening, man gör ett legat.

Detta kan kombineras med någon av de ovannämnda huvudgrupperna. Ett testamente kan alltså innehålla en allmän bestämmelse om att egendom tillfaller Pelle, förutom gungstolen som går till Stina (legat).

====

Ett testamente kan till sin utformning vara kort men också långt och komplicerat. Det viktiga är, att texten är anpassad till det behov man har för stunden.

Detta kan man utröna bara genom ett besök hos en jurist, som kan klarlägga hela bilden och beakta framtida problem.